Bristen på utbildningsplatser hämmar transportbranschen

09 mar 2026

Allt fler vill utbilda sig till lastbilschaufför. Yrkesutbildningen är en av de mest populära i landet och över 8 av 10 får jobb direkt efter examen. Problemet är att antalet utbildningsplatser är för få. I dag går det två sökande per utbildningsplats, på vissa orter ännu fler. Detta är bekymmersamt av flera skäl. Transportsektorn fungerar som blodomloppet i svensk ekonomi. Utan förare stannar flödet.

Efterfrågan på lastbilschaufförer är hög och har varit så under lång tid. Ingen avmattning är i sikte, tvärtom. Enligt Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) behöver Sverige cirka 7 000 nya lastbilsförare redan det kommande året, och 50 000 på tio års sikt. Samtidigt var det bara 1 876 elever som tog examen från Fordons- och transportprogrammet med inriktning transport på gymnasiet 2025. Även om denna utbildning kompletteras med yrkesutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar räcker det inte för att möta branschens behov.

– På Kyl- och Frysexpressen har vi nära samarbeten med gymnasier och vuxenutbildningar i regioner där vi är verksamma. Vi tillhandahåller praktikplatser för dem som utbildar sig och för de som får en anställning hos oss erbjuder vi schyssta arbetsvillkor, marknadsmässig lön, friskvårdsbidrag och möjlighet till vidareutbildning. I första hand försöker vi rekrytera internt. Exempelvis kan förare med C-körkort ges möjlighet att ta CE-körkort för att kunna köra tung lastbil med tungt släp, eller så kan en terminalarbetare ta ett C-körkort, berättar Rainer Nilsson, regionchef Nord på Kyl- och Frysexpressen.

För att branschen ska kunna växa och utvecklas framåt behöver fler chaufförer utbildas. Då krävs fler utbildningsplatser – både på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Något annat som efterfrågas av branschen är att dimensioneringen av utbildningsplatser görs i nära dialog med dem och att innehållet i utbildningen, behörigheter och inriktning matchas bättre mot regionala behov.

– En stor del av våra transporter går till livsmedelsbutiker, restauranger och caféer i Norrland. Med tanke på de stora industri- och infrastruktursatsningar som nu görs i Norrbotten och Västerbotten kommer konkurrensen om lastbilschaufförer att vara fortsatt hög även framöver. För att vara attraktiva för yngre personer behöver vi kunna erbjuda arbetstider som går att kombinera med familjeliv, till exempel lämning och hämtning på förskola och möjlighet att vabba ibland. Det är en utmaning eftersom många transporter sker tidiga morgnar och arbetspassen dessutom kan vara långa, men vi gör vad vi kan för att möta dessa behov, berättar Rainer Nilsson.

Att utbildningssystemet inte byggs ut snabbare beror inte på bristande intresse från eleverna. Hindren handlar snarare om att utbildningarna är resurskrävande, att det råder brist på utbildade transportlärare, att praktikplatser och handledare inte alltid räcker till och att planeringen av utbildningsplatser inte alltid matchar arbetsmarknadens behov.

– För oss på Kyl- och Frysexpressen är detta en strategiskt viktig fråga. Det handlar om hur vi ska kunna framtidssäkra vår kompetensförsörjning. För att vi i transportbranschen ska kunna fortsätta vara en central del av samhällets infrastruktur och växa tillsammans med våra kunder behöver utbildningssystemet dimensioneras bättre efter arbetsmarknadens behov – och utbildningsplatserna ökas, både på gymnasiet och inom vuxenutbildningen, avslutar Rainer Nilsson.